Workshop lera - ljud 1/12 -11

Äntligen lite praktiska övningar! Det kändes härligt att göra lite med händer, fötter , kropp och knopp !
Fram tills nu har vi ju lyssnat och tagit till oss mycket ny kunskap av många fantastiska föreläsare, det här blev lite som att lära känna "atelieristamedlemmarna" mer personligt.
Det skrattades, tisslades och experimenterades för fullt. Vi började med kontaktövning genom att ge varandra massage, mycket bra för trötta kroppar!, efter det skakade vi riktigt loss i några svettiga härm- och hoppövningar.Efter det delades vi upp i par för att "leta efter ljud" som skulle användas i vår lerövning. Alla smög omkring runt i rummet för att komma överens om ett ljud att presentera.
Lerhinken ställdes mitt i centrum, paren fick tre minuter på sig att ljuda och vi andra tog en lerklump och försökte med blundna ögon forma klumpen efter de olika ljuden. Jag har jobbat mycket med lera , men detta var en helt ny upplevelse ! Spännande att helt släppa tänket på att det ska bli något, bara använda hörseln och   känselsinnet till att forma leran.

  

Efter ljud-lera uppgiften fick vi gå ihop par-par och diskutera oss fram till att sammanställa våra figurer till en enda figur. Plötligt fick våra "blinda " lerklumpar en ny dimension, figurerna  fick ett nytt liv !Att skapa något tillsammans, fundera, pröva nya vinklar, lyssna på varandra, komma överens, till slut ta ett gemensamt beslut där demokrati och lyhördhet finner sin plats kändes härligt !

Detta blev resultatet av vår sammanställning av blunda-ljud- lera -uppgift :       

  

Vår tolkning av sammanfogningen blev ett korallrev! Vackert, med många läskiga havsvarelser som är på jakt efter något ?!. Slutligen satte vi ihop alla gruppers verk till en enda lång cirkel.

Det här är ett jättebra sätt att få en närmare sammanhållning i utbildningen, bra att ha mer workshop med praktiska övningar i början av terminen !

  Tack för en trevlig kväll !

Stina Braxell 17/11 -11v

Åter igen får vi träffa Stina , men nu under lite bättre lokalförhållande !
 Hon gör en liten återkoppling från  förra mötet, där hon åter igen betonar vikten av att som atelierista vara väl förtrogen med många olika material !Att vi ska se till att vara goda förebilder och känna lust och glädje för andras skapande !

"Fattiga miljöer ger tysta barn"........."rika miljöer ger rika barn" , så viktigt att tänka på dessa korta meningar! Alla barn har rätt till en utforskande, spännande , utmanande och kreativ miljö, där alla inblandade delar den demokratiska värdegrunden tillsammans. Vi vuxna måste se till att ha tålamod , att våga vänta in barnet, och inte hela tiden pressa fram olika svar . Låta barnet använda alla sina sinnen, smaka, lukta, klämma , peta och känna materialet från alla vinklar.
Som Stina berättar: " hur man blir bemött i sitt utforskande visar sig i bilden ", och som pedagog observera, dokumentera och slutligen reflektera och hela tiden göra en återblick om hur det gick, hur kan vi gå vidare, vad gjorde vi som gick fel -rätt ?.

Det jag har tagit till mig från Stina är att ta till vara " allt " material man kan, skrot, kapsyler , lådor, pinnar, plast, frigolit, ja allt som inte skadar eller förgiftar !!Ett bra sätt att introdusera olika material är att låta barnen  vara med och kategorisera och sortera de olika materialen, därigenom får du automatiskt in andra olika grupper i barnens estetiska läroprocesser, färg, form, storlek, antal och andra matematiska aspekter.

Basgruppträff på Hakefjordsg. förskola 24/11 -11

Jag ställer bara en fråga : varför har inte alla barn möjlighet att växa upp i en miljö som denna ?

Vilken härlig inpirerande, kreativ miljö !

 När man kommer in på Lindas avdelning som har 16 1-3 -åringar fångas man av det härliga "ljuset" som omger en. Stora öppna ytor med mindre rum i rummet. En hörna där barnen har tillgång till en ljusvägg med olika material , färgspotlights, olika prismor, spegelpapper m m. 

Våra diskussioner kretsar runt vikten av en föränderlig miljö där nya spännande upptäckter ska bidra till en nyfikenhet som ständigt är levande ! 

Även att skapa lite oväntade upplevelser som bidrar till nya härliga utmaningar. 

Pernilla Mårtensson 10/11 -11

Pernilla talar om projektarbete i Reggio Emilia. Det viktiga i läs och skrivutveckling, att se språket som en kommunikativ resurs, hur förvaltar vi det vi håller på med ? Det viktiga är att barnen måste fråga på sina egna villkor. Att inte glömma att dokumentera "närheten" med det indivuduella barnet.Pernilla talar även om vikten av den pedagogiska miljön : den synliga miljön där arkitektur, planlösning, möblering, material och tid för reflektion är viktig. Den andra lika viktiga miljön är den osynliga: vårat synsätt på barnen, vårat synsätt på den vuxsnas roll,synsättet på kunskap och lärande och synsättet på föräldrarnas delaktighet.


Hon pratar även om vikten av att ha en ituation-vision om det vi arbetar med, vi behöver absolut inte ha samma åsikter eller tycka lika, men att se till att hela tiden ha en levande diskussion, som hon även påpekar :" olikheter är en ingång till ett ständigt lärande"! Vi måste hela tiden se barnet som kultur och kunskaps återskapare! 

Mia Andersson 3/11 -11

Seminarium med Mia där hon berättar om pedagogisk dokumentation på solgläntans förskola i Hisings backa. Allt börjar med ett aktivt lyssnande.Projektet handlar om vatten och bubblor. Att blåsa bubblor "traditionellt" blåsa bubblor i skålar, att ta fram staffli och måla bubblor, hur ser bubblor egentligen ut när man målar på papper ? är det bara runda cirklar eller ?. Vart tar bubblorna vägen , kan jag fånga några?. Hur gestaltar jag något som är det jag ser,men ändå inte något jag kan ta på ?! Frågorna är så många , men Mia beskriver en lätt  övning som jag aldrig har funderat på, häll diskmedel i vattenpölarna efter regn, ta ett sugrör och blås allt vad du orkar !

Som sagt , alla medel är tillåtna bara de ger mer kunskap om allt vi inte vågar pröva, vad kan hända ? ingenting mer än att vi blir ännu mer nyfiken på det vi inte vet och vill ha svar på ! Det Mia pratar om är det "forskande barnet" som absolut hela tiden måste mötas av en "lika viktig forskande" pedagog.

Föreläsning med Tarja Häikiö 27/10 -11

Tack för en givande föreläsning, många tankar snurrar runt när man lyssnar på Tarja, hennes engagemang som har sträckt sig under en sådan lång tid. Det hon tar upp som jag tycker är viktigt är vårat förhållningsätt gentemot barnen. Alla har vi olika erfarenheter i bagaget, vår människosyn, våra värderingar,vad som är rätt och fel, hur viktigt det är att arbeta i en demokratisk miljö. Tarja nämner att vi "måste lämna vårat maktperspektiv som vuxna" och ta in olikheter som en resurs.Vi måste sluta upp att vara så rädda för att "misslyckas" och våga bryta de traditionella mönster vi så ofta håller oss till, mycket för att det ger oss trygghet, men oftast inte direkt några större spännande utmaningar ! I Ann Åbergs bok, "Lyssnandets pedagogik " berättar hon om försöken att "lära sig älska känslan av att befinna sig i osäkerhet i förhållande till pedagogisk praktik, men utan för den skull sluta ta ansvar". Det är lätt att hamna i situationer som leder till en slags "leda" där man tappar lusten och känner att allting upprepar sig som Ann Åberg skriver i sin bok.
Det är viktigt som Tarja berättar om att vi måste synliggöra barnen på alla sätt och vis, det är barnen som ger oss kunskap om hur de olika processerna ska utvecklas, vi vuxna är ett komplement till deras upptäckts-resa genom livet! Att hela tiden se det kompetenta barnet som har rättigheter och skyldigheter och det ska gå som en naturlig del i vårat arbete.Det är vår uppgift att bli medvetna om vad vi gör och utbilda barnen till aktiva medborgare!

Basgruppträff hos Eva på hällskriftsgatan 20 okt -11

Nästa gruppträff blir hos Eva som arbetar i provisoriska lokaler under tiden de bygger ny reggioinpirerat hus på Hällskriftsgatan.
Vi börjar med diskussion om atelieristans roll, att det är viktigt med utmanande frågor, och hela tiden se till att fånga barnens intressen med hjälp av en inspirerande och kreativ miljö!.Att hela tiden vara lyhörd för olika förändringar och barnens frågor och förundran övdukater det som de fundera på. Det är viktigt med dokumentation och reflektion tillsammans med både barnen och de vuxna ,kunna reflektera med pedagogerna och knyta an till de olika teorierna, läroplanen m m och därifrån skapa nya utmaningar.Atelieristans roll kan också vara att hjälpa till med att få in estetiken i inredningen och tillsammans med de övriga skapa en inbjudande, utforskande och spännande miljö.
Vi fortsätter med Evas dukade torrpastellbord, där vi testar på att måla på olika färgpapper med både fingrar och andra material , med härliga resultat! För några var torrpastell ett nytt material att arbeta med, som väckte lusten att testa i sin egen verksamhet.

 

Efter pastellmålningen gick vi över till att arbeta med tapetklister och tidningsremsor,papier-mache, men här visar Eva en annan teknik man kan göra genom att forma papper och klister om vart annat. Genom att bygga på till en massa kan man skapa olika figurer och former. Det påminner en del om att arbeta med lera. Linda var lite avvaktande till en början för materialet är ganska geggigt och söligt och det var ett nytt sätt att arbeta på! Avslutningsvis kan man täcka sin "figur" med färgat silkespapper eller när det torkat måla med e.x flaskfärg.
Besöken hos varandra har varit inpirerande och roliga då vi har kunnat testa på lite olika material och tekniker, och vi delar med oss av våra olika kompetenser, det blir ett bra komplement till utbildningen! 
Tack Eva för besöket.